Att Håkan Juholt avgår löser naturligtvis inte socialdemokraternas problem. Problemet är man inte har något egentligt alternativ till moderaterna och alliansregeringen. Man ligger för nära i politiken för att kunna utmana.
I själva verket är det ju så att det var socialdemokraterna som öppnade för högerpolitiken i vårt land. Från 80-talet började ökenvandringen åt höger med avregleringar, marknadsanpassningar, bolagiseringar, privatiseringar, utförsäljningar, nedskärningar i välfärden, ekonomisk politik med hög arbetslöshet och ökade klassklyftor.
När socialdemokraterna gav upp sitt eget tidigare välfärdsbygge så legitimerade man också och öppnade upp för den politiska högern. Men varför blev det så? Varför kunde inte social-demokratin försvara vad man uppnått under efterkrigstiden?
Därför att kapitalägarna krävde en ny, annorlunda, en nyliberal inriktning på politiken. Vinsterna skulle höjas på lönernas och välfärdens bekostnad. Det handlar om en krisande kapitalism som inte kan eller vill ta hänsyn till människors behov. Om socialdemokraterna hade bestämt sig för att inte kapitulera så hade det krävt en oerhörd konfrontation med kapitalet och med borgerligheten.
Det steget var socialdemokratin inte beredd att ta. Det rådde aldrig, som Göran Greider tror, någon “dubbelmakt” under folkhemstiden. Socialdemokraterna hade redan då förvandlat arbetarrörelsen till en koloss på lerfötter, en toppstyrd byråkratmaskin som var väl inlemmad i det kapitalistiska samhället.
Idag har förfallet gått än längre. Det finns inte längre någon folkrörelse som kan stå upp mot kapitalmakten. Socialdemokratins högervridning har skringrat och passiviserat gräsrötterna. Idag finns bara ideologisk och politisk förvirring. Man kastar sig i högerträsket och sjunker tillsammans med kapitalismen.
Vi andra måste börja från början igen, bygga upp en ny arbetarrörelse. Från grunden.
Analyser av socialdemokratin i tidskriften Röda rummet:
